Karatens historia

Karate-Do utvecklades enligt legenden, för ca. 1500 år sedan. En indisk munk slog sig ned i det kinesiska klostret Shaolin och lärde där ut ett antal övningar som var bundna till etiska och filosofiska synpunkter.

Till den japanska ön Okinawa säges konsten ha kommit med skeppsbrutna kinesiska sjömän, och anpassades där till lokala förhållanden.




I början av 1920-talet inbjöds FUNAKOSHI GICHIN, en skollärare från Okinawa, till Japan för att demonstrera och undervisa i karate. Funakoshi startade där en egen Dojo och blev instruktör för ett flertal universitets karatelag. Han grundade SHOTOKAN-stilen som är den största karatestilen i världen.

När Japan Karate Association (JKA) bildats år 1948, blev Funakoshi huvudinstruktör i organisationen.
Funakoshi dog den 26 april 1957 och var då 88 år gammal.



Elev till Sensei Funakoshi, var Sensei MASATOSHI NAKAYAMA som vidareutvecklade Shotokan Karaten och var pionjär med att introducera karaten i andra länder, utanför Japan.

Nakayama föddes i en samurajfamilj den 6 april 1913 i Kanazawa, Japan.
Nakayama blev efter kriget Teknisk direktör i JKA och lade upp programmet för JKA´s instruktörer. Han var även idrottslärare och idrottsrektor på Takushoku universitetet. Under en följd av år åkte Nakayama även runt i världen och presenterade JKA och Shotokan karate.



Sensei Nakayama uppnådde 9: e dan, den högsta graden inom Shotokan Karate och från 1955 var han chefsinstruktör för Japan Karate Association (JKA).
Han var den som utvecklade denna konstart till en organiserad idrott i modern tappning. Nakayama utvecklade karatens träningsmetoder och är författare till mer än 20 böcker om Shotokan karate Do:

1965 publicerade Nakayama Dynamic Karate, 1977 Best Karate samt några år senare The Karate katas (5 volymer) samt Superior Karate, vilken utkom i 11 delar.

Fram till sin död 14 april, 1987 fortsatte han med att resa runt i världen för att sprida kunskap kring Karate-Do samt att skriva böcker.